11 april - 1 nov.

Under den här perioden spelades fotbollsallvenskan i år. Ni som känner mig vet vilket lag som gäller för mig. Det här året blev äntligen den nya arenan klar. Gamla Ullevi som den döptes till (igen), med plats för drygt 18 000. Där har jag stått under året och sett IFKs jakt på ett nytt SM-guld. Nu blev det tyvärr "bara" en andra plats. Om man jämför med andra länder i Europa så ligger den svenska fotbollen långt efter. Högsta ligan, allsvenskan, är kass om man jämför med ligorna i England, Spanien, Italien osv. Ja den ligger nog nästan, men inte helt, i botten av ligorna i Europa.

Men när man står på Gamla Ullevi, så skiter man fullständigt i det. Atmosfären och intresset runt IFK är grymt. Folk som älskar fotboll och sitt blåvitt. Till det här året fick dom en ny arena och även en ny inmarschlåt. "Snart skiner poseidon" som den heter. Från våren till hösten har jag varit på arenan ett flertal gånger. Jag skulle kunna skriva om första hemmamatchen i år, när dom vann med 6-0. Jag skulle kunna välja när dom avgör derbyt mot GAIS med 10 sekunder kvar att spela. Jag skulle kunna skriva om guldmatchen mot AIK då 15 000 sjunger samma klackramsa under stora delar av matchen. Jag skulle kunna välja rätt mycket kring IFK i denna lucka. Men jag väljer inmarschlåten.

Den gav mig gåshud varje gång jag stod där och kommer även göra det nästa säsong. Lyssna om ni vill.